Rimma o Simma

I behaglig fart med Verner, vi kör bland gröna kullar
Mat har vi gott om, så därför Pelle sullar.
 

Äpplen i massor! Frukterna i NZ är fina
men shysstast meloner har nog ändå Lina
 

Vi babblar i ett tills vi tappar tråden
djuren har enorma betesområden
Får och kossor i all ära
men det är i varandra som vi är kära
Varje dag är den bästa
då vi somnar längtar vi till nästa
På övre sydön har vi det toppen
varmt om fötter, varmt om knoppen

I Picton och Nelson stannade vi fort
vidare till Abel Tasman Park för att få nånting gjort
Vandringar längs havet, ja oj vad vi rände!
och se så mycket fett vi brände!


Sol och bad hann vi med på dagen
favoritglassen "Big Bikkie" slank ner i magen
 

Vi spelar nuförtin väldigt mycket kort
tiden den går jättefort
Halva restiden har nu försvunnit
men mycket har vi sett och hunnit
I Takaka stannade vi en natt
där bor hippiesar med hatt
Nästa stopp blev högre upp
man skulle inte ens ha hittat oss med lupp
Ty där bodde vi i ödemark
toaletten fick bli bland löv och bark
Myggen hittade dock givietvis dit
det blev mycket stick och mycket bit
Vi fann en alldeles egen strand
där vi gömde oss och höll varann i hand
Verner blev ställd i ett buskage
vad gör man inte då man saknar garage?
 

Dagen därpå skulle bär plockas
ja, vem skulle inte av björnbär lockas?
Vi fann de bland taggar och snår
tur att Pers långa armar når
Mot slutet lärde vi oss riktigt fina plockartrix
mums vad bra de passade till vår pannkaksmix!
 

Nu far Verner vidare neråt västkusten
och vi två tappar aldrig reslusten

Vi avslutar inlägget med kramar, tjo och tjim
kommentarer önskas, det är inget tvång med rim.

lortungarna uppdaterar.



Eftersom vi inte uppdaterar bloggen sa ofta nufortiden tycker vi att det inte ar mer an ratt
att ni far ett riktigt langt inlagg att bita i denna gang.

Denna underbara tisdag tankte vi bjuda er pa en guidad tur i var Verner med bilder och allt.
Dock fungerade inte inlaggningen av bilder idag, sa hall koll pa detta inlagg sa dyker bilderna
upp i det sa smaningom.

Vi har kommit fram till att varan Verner paminner lite om husvagnen som
Kalle, Musse och Langben bor i pa julafton. Dock ska tillaggas att Per kor
betydligt battre an Langben.
Det vi drar paraleller emellan ar att vi snabbt som ogat kan omvandla var
sang till matbord. Detta brukar i och for sig nastan ske utan Linas vetskap, da det
ar hon som behover den dar extra stunden pa morgonen att morna pa sig. 
Per klarar pa nagot mirakulost vis anda omvandla madrassen som Lina trynar
pa till ett inbjudande frukostbord.

  
 
Vi har ocksa kommit fram till att det ar insidan som raknas aven vad galler campervans.
Tombraider ar inte direkt fy skam langre sedan vi sett massor av andra av Wickeds bilar.
De flesta motiven anspelar pa sex och snuskigheter som vi sjalvklart inte vill beblanda
oss med.

  

Sedan vi avslutade vart senaste inlagg har pa bloggen hade vi ingen aning om vart vi skulle.
Slutligen hamnade vi mitt i en blasig och isigt kall fjallby mitt i landet. Detta var lite av en miss
i planeringen. Nar vi kom fram funderade vi med pannan i djupa veck varfor vi haft sa brattom
till denna plats. Tanken var att ta en sjutimmarsvandring langs kratrar och vulkaner, men detta
kande vi oss inte riktigt mogna for i detta skede av resan.
Vi somnade denna natt med tjockt tacke och filt och bannade oss over kalla Nya Zealand.
Morgonen darpa tog vi nya krafter och tankte att den dar vandringen skulle vi minsann ta tag
i i alla fall. Men just denna dag som vi vaknat upp till agnade vi oss at att besoka inspelningsplatser
till Sagan om Ringen. Vi besokte svarta och spoklika Mordor. Stora klippor och ack sa mysigt att
strova omkring pa denna plats.
Vi besokte ocksa ett vattenfall dar Gollum fiskade i De Tva Tornen. 
Dagen forflot annars med fika pa det halvtrevliga Fergussons cafe.
Varfor det var halvtrevligt aterkommer vi till. 

  

Dag 2 i den numera inte lika kalla byn Whakapapa var det dags for vulkanvandringen. Denna
klarade vi pa beundransvarda sex timmar. Jattehaftig! Kandes lite som att vi lika garna kunde
ha varit pa manen dar bland alla kratrar och det karga landskapet.

 

Dag 3 i Whakapapa, som nu blivit utomordentligt mysigt och med behagligare klimat borjade
vi med ytterliggare en fika pa Fergussons. 
Lina som inte vill snoa in sig pa nagot tog istallet for den annars traditionella brownien istallet
en stor chokladkaka. Da vi slagit oss ner vid varat bord upptackte Lina de vita tussarna pa sin
kaka.. Inte vill man ju vara besvarlig, sa Lina tog sig en tugga. MOGLIG! Darav forklaringen till
att Fergussons var halvtrevligt. Vi bytte in den mot en brownie istallet. Brownie kan man lita pa.


Fiskebyn Ngawi stod harnast pa planeringen som egentligen inte existerar. 
Vi tar dagen som den kommer, men nu har vi i alla fall en liten rutt i bakhuvudet som vi foljer lite sisadar.  
I Ngawi sag vi inte manga manniskor, en kvall da vi promenerade i morkret traffade vi dock 
pa sju ulliga far som var ute o traskade. I Ngawi hamnade vi i en riktig pyssel-stamning och satt
mest och trixade med vart skapande. Vi besokte i och for sig ett naturreservat dar de spelat in scener
till Ringenfilmerna. Putangirua Pinnacles. 
Per var alldeles till sig och sprang in i varenda vra i bergsvaggarna.
"Tank att Peter Jacksson och hela teamet har varit just har!"  Vi tog ocksa en trip till fyren och vandrade 
de 251 trappstegen upp till den. Snabbt ner igen for att studera alla de feta salarna som lag och
solade sig i stora klungor langs stranden.

 

Nu ar vi i Wellington, en riktigt mysig liten stor stad.
Har har vi stallt Verner pa ett riktigt sakert stalle, namligen pa en hostelparkering. 
Antligen kan vi darfor duscha! Detta har vi inte gjort pa x antal dagar. (En ekvation vi hoppas att ni aldrig
kan lista ut).

Det ska ocksa namnas att vi ar KARARE AN NANSIN!  

Berg o rykande källor.

Lars, Lars, Lars spelas i våran bil och vi far runt
på kringelkrokiga vägar bland får, kossor och finfint landskap.

Sedan sist har vi bestigit berget Pinacles som är 759 meter högt.
Det var en jättebra vandringsled ända upp till toppen och det blev
en riktig dagstur. Uppe på toppen stötte vi på en bergsget. Vit som snö.
Vi har också besökt ett område med massor av rykande källor och
spännande saker. Det var lätt värt att besöka, men det luktade ägg överallt
av dessa pysande saker. Till sist kunde vi inte tänka på annat än
äggmackor med majonäs.

Igår öppnade sig himlen och ett riktigt regnväder rasade ner.
Vi som just lagat klart maten på vårat gaskök omvandlade snabbt den
stora sovsalen i Verner till vardagsrum istället. Där kunde vi sitta tryggt
och förundras över allt regn och alla de blixtar som lyste upp kvällshimlen.

Nu har vi stannat till i lilla staden Taupo men ska sedan fortsätta färden
neråt mot slutet av nordön. Idag blåser det isiga vindar, så nu är även
jackan en icke onödig sak i packningen!

Bilder kommer förhoppningsvis nästa inlägg.
Det enda som är svårt med att leva i en campervan är nämligen att vi
inte kan ladda alla våra häftiga elektronikprylar. Men ack så härligt vi lever!

RSS 2.0